Bönen hon inte förstod
– Käre Jesus, hjälp Carina! Ta henne med dig till ljuset och till Gud. Låt hennes plågor vara över.
En minut senare drog Carina sitt sista andetag och befriades från sina plågor.
Efteråt var jag helt förvirrad. Jag frågade Maria:
– Varför bad jag? Jag är ju ateist? Och varför bad jag till Jesus och inte till Gud?
Maria, som var betydligt mindre ateistisk än jag inbillade mig att jag var, sa:
– Det kanske är så att vi människor tycker oss stå närmare Jesus än Gud? Han var ju människa han också, om än samtidigt Gud.
Detta är ännu ett av de många tillfällen i mitt liv när Gud rent handgripligen har lotsat mig till det som måste göras. Jag begrep det bara inte ännu.